I morgon är det dags att hämta nycklarna till nya lägenheten, nästan exakt fyra år sedan flytten hit men denna gång känns det väldigt mycket roligare. Nu blir bostaden betydligt större och flytten förhoppningsvis betydligt enklare. Sist var det hemskt med kartonger staplade så högt att jag inte kunde nå dem. Det verkar som att det ska bli svalare till veckan och även det känns bra eftersom vardagsrummet och balkongen, utan tak, har söderläge. Nog för att det är härligt med sol men alltför höga temperaturer klarar jag inte längre och att packa den senaste veckan har varit tufft. Har en deal med flyttgubbarna; de packar det som jag inte hunnit med.
(Nästan) ingenting är omöjligt att ta på en cykel.
Vilken underbar sommar vi haft hittills. Våren och försommaren är mina favoriter, kanske för att allt vackert bara avlöser varann i så snabb takt och vi är så medvetna om hur fort den tiden går. Ni vet, tiden mellan hägg och syren är så ljuvlig men knappt hinner man blinka så är det gullregnets tid. Underbart är sannerligen kort.
I år firar Umeå 400-årsjubileum och det uppmärksammas på alla möjliga sätt under hela året. Den 22 juni var den dagen då vi fick stadsrättigheter, något som firades dagen lång med bl.a. besök av kungen och jag gjorde en avstickare i centrum för att lyssna på musik och tal.
Midsommarafton firade jag tillsammans med min mamma och vi inledde dagen med att med gemensamma krafter avlägsna en konstgräsmatta från hennes balkong, städa efter den och lägga ut en ny. Medan jag pustade i värmen förslog mamma en promenad och så gick vi ut på blomstervandring längs älvskanten. Underbart att se hennes glädje över alla blommor och de vackra vyerna.
Midsommardagsgudstjänst i det fria utanför Umeå stads kyrka.
På väg hem på eftermiddagarna brukar jag passa på att sätta mig i någon park.
Ser verkligen fram emot att snart kunna njuta av solen på min egen balkong.
