söndag 31 december 2017

Nyårsafton 2017

Tiden går och ett tu tre så är nyårsaftonen här. Det känns som ett alldeles ypperligt tillfälle att skriva några rader i bloggen. Det blev ett par hektiska höst- och vintermånader i år när problemen med hälsan ökade samtidigt som jag arbetade alldeles för mycket. Förhoppningsvis blir det lite lugnare snart och sedan en tid håller hjärtat sig i schack och då blir det mesta så mycket enklare. Underbart att kunna andas lättare och få ligga ner på nätterna. Nyårsaftonen tillbringar jag hemma i ensamhet och det njuter jag verkligen av. Funderade ett tag på att bjuda hem några men tyckte det räckte med matlagning efter annandagens middag. Det behöver ju inte gå till överdrift. Besökte den närmaste kyrkan där det var Nyårsbön med vacker solosång och tror nästan det får räcka vad gäller utevistelse för i dag. På andra sidan älven går ett stort firande med bla Tommy Nilsson och fyrverkerier av stapeln senare i kväll men jag är så rädd för raketer så jag struntar nog i att gå dit. De rädda hundarna har min fulla förståelse.

Det är väldigt vackert nu med ovanligt stora snömängder. Bilden togs dagen innan julafton och sedan dess har det hunnit snöa mycket mer.


Julaftonen hade jag nöjet att få tillbringa hemma hos dottern och njöt av ett vackert julpyntat hem, god julmat och många juklappar. En märklig känsla när ens yngsta barn tagit över ansvaret. Märklig men alls inte oangenäm. På juldagen var det dags för kören att sjunga på julottan i en liten by några km utanför stan. Hur mysigt som helst.

Att slå in julklappar är roligt.

Att göra godis likaså men polkagrisarna var i hårdaste laget så morteln, inte godiset, gick sönder.

Som vanligt är det så mycket som händer att det är en omöjlighet att hinna vara med på allt. Musikhjälpen var här i Umeå i år och det var fint att se hur så många Umeåbor engagerade sig. Några julkonserter har jag njutit av och ett par föreläsningar har hunnits med samt biobesök och en trevlig lunch på Orangeriet tillsammans med mina fd stuggrannar. Tack vare våra kolonistugor träffades vi och blev året-om-vänner. Nu är stugeran över för oss alla men vänskapen består.

                                                               

                                                               

Årets bubbel = c-vitamin med blåbärssmak


Jag önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År och tackar för att ni läst min blogg och tagit er tid att kommentera här, på fb eller i privata meddelanden.

Dagarna mörkna minut för minut ...

Precis som i Tove Janssons Höstvisa är den blommande sommaren nu snart slut. Ja egentligen är den väl slut eftersom vi gått in i september m...