Rejält blåst.

Nu är jag rejält blåst, eller rättare sagt, håret är blåst. Fönat av en spanjorska som på spanjorskors vis är extremt duktiga på just det. Känslan är lite som att ha en peruk på huvudet och absolut inte vad jag förväntat mig. Trodde att jag skulle få en tuff frisyr och rätt mörkt hår men fick en enorm volym, a la äldre tysk tjusig dam, i ljusbrunt. Håret har blivit kraftigt solblekt och nu färgades det i den kulören. Det ska bli spännande att se hur frisyren ser ut i morgon.
Skönt och avkopplande var salongsbesöket med manikyr, pedikyr och hårfärgning-samtidigt! Det är inte utan att man känner sig lite drottninglik. Sedan en härlig hårbottenmassage och en pall under mina svullna ben. Var så trött när jag gick dit men sen blev jag märkligt pigg. Kanske behövde jag dras i hårrötterna och få chockrosa naglar?

Mandelblommor

I flera år har jag längtat efter att komma upp i bergen när mandelträden står i blom och nu blev det äntligen av. Aloe vera, kaktusar, jordgubbs- och tomatodlingar passerades. En och annan lastbil fylld med bananer likaså. Caliman sägs vara på väg och i går hade vi 33+ uppe i bergen och en buss med trasig luftkonditionering. Men det hade kunnat vara värre, den andra bussen började brinna.

Guayadequedalen fotad genom fönstret.

Fortfarande bor det folk i grottbostäder.

I grottrestaurangen på Montaña de las Tierras åt vi så magarna stod i fyra hörn. En typisk kanarisk måltid med gott bröd, grön vitlökssås, kanarisk ost, kanariepotatisar med mojosås, soppa, sallad, fisk/kött, pommes frites och allt sköljdes ner med kanariskt vin. När vi inte trodde att något mer fick plats slank det ner karamellpudding och kaffe.

En helt vanlig måndag

Anna har nu öppnat en butik i huset. Min balkong syns
uppe till vänster.


















Eftersom det är nyrenoverat här kommer det rätt ofta människor som vill titta och det är alltid trevligt att byta några ord och höra om deras vistelser här. De flesta hör att jag är Umeåbo så fort jag öppnar munnen och lite konstigt är det ju när jag bott mer än 30 år i Kiruna. När de hör att jag bott där uppe nämner nästan alla Törnman och stadsflytten.

Medlemskapet i Skandinaviska Klubben är löst och i morgon bär det i väg på den första aktiviteten. De har alltid något på gång och om man inte vill, behöver man sannerligen inte vara vare sig ensam eller sysslolös. Trevliga människor som kallar mig flickan, tösen och lilla vän, vilket ju känns aningens märkligt när man är över 50 men som ni förstår är medelåldern rätt hög där. För medlemspengarna får man en hel del, bl.a. tillgång till internet och man kan sitta utanför lokalen och surfa närsomhelst. Fast idag kom plötsligt min uppkoppling tillbaka efter ett par dygns bortavaro och det är onekligen bekvämare att slippa gå iväg för sånt. Vet inte när jag senast varit utan uppkoppling så länge men jag överlevde tydligen ;)





Dagens måltid intogs på Norsk Fiskemat och bestod av fiskesuppe i solskenet. Fick veta att varje dag säljs 30 kg fiskekaker som take away. Nån dag ska jag hämta det samt laxkaker.

Sen blev det en kopp kaffe på Terazza Panorama och en stunds lyssnande på en ny ljudbok.

Den här utsikten går inte av för hackor.

Inte trist att vara turist.

Min fjärde turistvecka här på ön är påbörjad och jag har det alldeles förträffligt bra. Nu börjar jag förstå alla kommentarer jag fått tidigare om åren angående mina vistelser här. Inte visste jag att det kunde vara så här behagligt. Inte ens att det kunde vara så här varmt. Det är en hel del man missar när man sitter inomhus mest hela dagarna...









Ensam i öknen- då törs jag sova.

Nu försöker jag vara utomhus så mycket som möjligt och om det bara inte är alltför blåsigt går det bra. Måste ta extra medicin rätt ofta och sover följaktligen ännu mer. När jag ligger på stranden och lyssnar på mina ljudböcker störs jag ofta av ett irriterande ljud- mina egna snarkningar! Därför törs jag inte lägga mig ner varsomhelst, inte på områdets lilla poolområde, trots det fina läget med lä. Har fått för mig att snarkningarna kommer att eka mellan byggnaderna.

 

Naturbarn

(Text o Musik: P.Ramel 1956)

Bo i stilla hav på liten ö
enligt broschyr paradismiljö.
Paradis ok för längesen
numera offer för turismen.

Båtar lägga till vid nybyggd kaj
dumma mänskor kalla oss malaj.
Be malaj dansa äkta dans
malaj göra dans som aldrig fanns

Naturbarn – icke ta emot
allahopa utom naturbarn ren idiot.
Icke tycka om turist – tycka turist trist.
Icke tycka mycke bråk – tycka turist åk!
Naturbarn – icke tycka bra
allahopa utom naturbarn inget att ha.

Först i början komma en och en
skrynkliga damer och feta män.
Senare många i hundratal –
tråkigt man ej vara kannibal.

Nu turister göra invasion
uti million på million.
Alla se ut som likadan –
komma hit till ö titta på varann.

Naturbarn….. (refr)

Nu ganska lätt vara inföding
tjäna mycket peng på ingenting.
Mången kokosnötter sälja far
tapetsera hyddan med dollar.

Turist köpa liten dum figur
tro det vara handgjord träskulptur.
Vara gammal fabriksgjord bråt
som komma hit med samma båt.

Naturbarn…. (refr)

 

 

 

Lill-Babs

 

Tiden går fort när man har roligt och roligt var det i går kväll. Tyckte att Lill-Babs var ännu bättre än sist. Kanske är hon liksom en ost, eller ett vin- blir bättre med åren. Publiken var betydligt mer entusiastisk, kanske beroende på de TV-program hon medverkat i på slutet. Visst är många av de saker hon säger rena självklarheter men det betyder ju inte att de tål att sägas. Varvas de dessutom med kända låtar och några roliga tillbakablickar från alla hennes år som artist så blir det underhållning på hög nivå. Menyn på Playa del Sol är alltid densamma men även den smakade ovanligt bra i kväll. Tillsammans med två goda vänner och ytterligare några trevliga bordsgrannar flög timmarna iväg.  

Vänta inte
 

Vänta inte med att sjunga tills du blir gammal
för i så fall så kan det hända sig att du dör
förrän du sjungit en enda sång.

Så därför är det bäst att ta det som det är,
det är ingenting att göra åt.
Du kan lika gärna vandra vägen framåt och le,
det hjälper ej med sut och gråt, nej
 

Vänta inte med att dansa tills du blir gammal
för i så fall så kan det hända sig att du dör
förrän du dansat en enda dans.

Så därför är det bäst ...
 

Vänta inte med att älska tills du blir gammal
för i så fall så kan det hända sig att du dör
förrän du älskat en enda gång.

Så därför är det bäst ...
 



Vänta inte med att skratta tills du blir gammal

för i så fall kan det hända

 att du inte får skratta en enda gång.

Så därför är det bäst...

 

Allt roligt har en ände, även denna kväll
och prinsessan Birgitta (m beige handväska)
och jag åkte taxi hem :)





Oväntat besök

I dag slängde jag en blick ut genom fönstret och såg några personer stå utanför staketet och spana in mot området. Upptäckte till min stora glädje att det var självaste Ior och Berit och bjöd dem in till mig. Snabbkaffe, pulvercappuchino och lågpriskex fick duga i brist på Gevalia och gofika. Vi kämpade med den kalla blåsten ute på min balkong men har man nu en balkong med havsutsikt så ska den nyttjas.

 

Man skulle kunna säga att det är ett riktigt bra "drag" i mitt hus...Jag börjar så smått vänja mig vid ljuden av dörrar som smäller igen av blåsten och av utemöbler som far omkring på balkongerna. Konstigt nog får jag nästan inte in någon sand här, vilket annars är vanligt.

I går begav jag mig till marknaden i San Fernando för att inhandla lite kläder. För 800 sek fick jag två klänningar, två tunikor, en skjorta och tre par trosor. Dessutom fick jag lämna min egen skjorta till en försäljare så färgar han den till på lördag- gratis :)
Ni vet den där känslan när man kommer in i en butik och ett par skor viskar till en "Prova oss" eller en tunika ropar "Köp mig"! I går blev jag bokstavligen påhoppad av en klänning. Just det, alldeles sant. Jag tittade på den som hastigast, försäljaren plockade ner den och sa "25 €" Jag sa att jag bara tittade. Han:"20 ". Jag fortsätter att gå. Han kastar den på mig och säger "18 €"...

Eftermiddagen och kvällen tillbringades tillsammans med en god vän och vårt samtal återupptogs där det slutade i våras. Vi har alltid lika roligt när vi ses och förlänger med all säkerhet våra liv i samband med de träffarna.

Vet inte riktigt hur det gick till men plötsligt hade jag en biljett till Lill-Babs show i min hand och om en timme är det dags att bege sig dit. För två år sedan gjorde jag detsamma, trots stor tvekan både till Lill-Babs och till dansband. Dansbandsmusik har jag fortfarande svårt för men Lill-Babs har jag ändrat uppfattning om. Jättetrevlig och rolig att lyssna till, iaf här på ön när jag känner mig utsvulten på kulturbegivenheter. För jag antar att Lill-Babs kan räknas till en sådan. Det svenska dansbandet råkar vara Janders som kommer från mina hemtrakter och det är ju lite kul.

Blåst

Nu tror ni väl att jag blivit lurad igen men inte det, däremot är det en helt galen blåst här idag och inne i huset viner, dånar och smäller det i dörrar och fönster. I dag blir det alltså ingen strandpromenad eftersom jag inte gillar att fyllas av sand.
Var ute på en kortare promenad och för första gången var jag glad över att Karl-Oskar är tung.

Fönstret blåser ideligen upp.

 

I år ska jag för första gången gå med i Skandinaviska Klubben. Tidigare har jag haft fullt upp med studier, spanskakurser och körsång. Nu ser jag fram emot att få vara med på de olika aktiviteter som klubben ordnar. En sak som jag tror blir rolig är en Mandelblomsutfärd. När jag inte längre kan vandra i bergen så kan jag åka med på en busstur och ändå få se mandelblommorna.


Dagens överraskning stod en knepig änkeman för. När det ringde på dörren tog jag för givet att det var Anna men tyvärr så travade i stället en väldigt speciell typ in här och började fotografera!! Min säng, min rullator, min dörr och mitt kök. Då hejdade jag honom och sa att om han riktar kameran mot mig kommer jag att trampa sönder den. Har som sagt råkat ut för den här mannen tidigare och har sett honom i huset under gårdagen. De kommer nu att förbjuda honom att vistas här i fortsättningen och jag kommer att börja använda titthålet och säkerhetskedjan.

Dagen ska ägnas åt att friska upp minnet av mina spanska språkkunskaper, naturligtvis sittande ute på min soliga balkong :)
Hasta la vista!

Tvivel

Efter de senaste problemen med att förstå köket, så måste jag erkänna att jag inte riktigt litar på mig själv just nu. Lyckades koka ägg, eller lyckades och lyckades...fyra av sex sprack... Sen skulle jag spola av dem i kallt vatten men det kommer bara varmt vatten från kökskranen. Har vridit och vänt på alla möjliga sätt men faktum kvartsår: vattnet är rykande varmt. Känner en stor tvekan inför att påtala detta för personalen...

 

Däremot verkar jag fortfarande kunna handskas med en golvmopp och en skurhink.

Kökets mysterier

Undrar om jag har hållit mig undan matlagning för många år? Har jag helt enkelt glömt bort hur man handskas med utrustningen i ett kök? I helgen träffade jag mannen som kollat min spis och det enda jag lyckades urskilja var Arriba och jag visste inte riktigt hur jag skulle tolka det. Mikron verkade också stendöd men nu har det visat sig, efter att han varit här i dag att det var jag som inte förstod mig på mikron och att jag dessutom skruvade spisvreden åt fel håll! Jag skruvade som jag alltid gjort på de spisar jag skruvat på...Dessutom är jag ju van att saker och ting brukar krångla i Spanien och tyckte inte att det var så konstigt.
Kanske borde jag ägna mig åt lite mer matlagning? Tänk om jag så småningom glömmer allt? Vanlig ugn har jag ju inte haft de senaste vintrarna och det är länge sedan jag ägnade mig åt att baka. De senaste sex åren har ägnats åt studier och inte så mycket annat. Måste nog bara för träningens skull baka lite när jag kommer till Sverige.

Dags att stifta bekantskap med dessa?

Eller kanske dessa, splitternya prylar?

Efter en grå och mulen förmiddag spricker molntäcket nu upp och solen steker. Jag måste iväg och titta och lukta på blommorna :)

Beach 2013

I morse när jag åt frukost på min fina, soliga balkong, tittade en granne från en intilliggande lägenhet på mig och utbrast " Det är ju VI som borde ha en sån där stor balkong, vi som har en stor lägenhet. Varför har inte VI en sån?"
Ja, säg det?


För sent att trimma kroppen inför Beach 2013- den är redan här! Eller rättare sagt: jag är där. På beachen. Idag stegade jag iväg de 296 stegen till stranden och lämnade Karl-Oskar hemma. Så jag har gått omkring i varm sand och också tagit några steg i vattenbrynet. Huu så kallt!!!

Låg och lyssnade på min ljudbok som är så bra, tittade ut över havet och njöt. Som jag njöt!

 

 

Sen hem för att konstatera att varken spisen eller mikron blivit lagade så jag blev helt enkelt "tvungen" att gå till en restaurang och äta. Synd om mig va? Valet föll på Tre Hjärtan och en mumsig plankstek. Hittills i vinter har jag gjort fler restaurangbesök än under ett drygt halvår förra vintern.

Äntligen en bostad!

Fin handskriven välkomsthälsning, vin & godsaker

I kylen fanns välkomstöl med små texter på :)

I dag flyttade jag in i en alldeles nyrenoverad jättefin liten lägenhet i Tarahal. Fick hjälp med all packning av förre hyresvärden och bor nu alltså hos förrförra hyresvärden Anna som också har Flamboyan. Här i huset målas och fixas det för fullt och de närmaste dagarna kommer hon att öppna en liten butik i huset. Jag är den första hyresgästen i lägenheten och den är bara så fiiiin! En balkong som går i vinkel runt huset med sol hela dagen. Ett fullt utrustat kök (ja förutom ugn då), ett stort fräscht badrum och alldeles nya härliga sängkläder. Så här fina brukar inte ställena jag bor på vara och jag njuter vid tanken på all veckorna framöver.

Någon hojtade mitt namn på eftermiddagen när jag satt ute på balkongen och det var en god vän som ville hälsa på. Senare på kvällen begav vi oss till min favoritkinakrog i Playa del Ingles och åt massor av god mat. Väldigt trevligt. Eftersom väninnan inte ville vara med på bild visar jag en bild på den wokade maten.

Teknikfreak

Jag säger bara; Tack Gode Gud för en bra uppkoppling och för skype!
Bästa avslutningen på dagen är att få höra dottern röst. Det har också varit kul att fått prata med några vänner under veckan och längtan hem blir lättare att uthärda. Nu när jag inte pluggar har jag ju så mycket tid att tänka och längta.




Titta på denna film och berätta sen vad ni tyckte. Trots min starka förkärlek för surströmming var det knappt jag klarade av titta.

En miss

I morse fick jag telefonkontakt med Hjärtcentrum och tur var väl det, för det visade sig nämligen att jag inte alls fanns i någon kö till en ablation! Min kardiolog verkade inte ha läst brevet från den ansvariga läkaren vid den senaste undersökningen. Ni fick jag veta att pga vårdgarantin har jag rätt att få ablationen utförd på något annat sjukhus men när sköterskan hörde hur mycket flimmer jag har, trodde hon att jag kommer att bli opererad inom kort. " Du ska se att nästa år kan du göra allt möjligt igen". Jag har gråtit av lycka över de orden. Vidare sa hon att det är helt ok att vistas i jacuzzi, att allt annat är myter. Däremot kan det ju hända att jag blir sjuk ändå, eftersom flimret numera är så lättstartat och det sker ju även när jag promenerar eller t.o.m. vilar. I kväll förmodar jag att det är packning på schemat men snart ska jag besöka Thalassobadet.

I morgon byter jag alltså boende och den här lilla lyan ersätts av en något större studio i lilla San Agustin och jag hoppas att allt blir bra.

Drömmar om bubblor

Efter en hel dag inne och på balkongen kom jag att tänka på den härliga thalassoterapin i San Agustin och bestämde mig för att åka dit, dumt nog skrev jag om det på fejjan. Fick så många kommentarer om riskerna med sådant vid hjärtproblem att jag lovade att först kolla med Hjärtcentrum. Ger de klartecken kommer jag att åka dit, för den varma saltvattenbassängen tror jag kan ha en läkande effekt på inflammationen i handlederna.

I morse kom ett mail från bluffmakaren i Thailand, där han undanber sig mer kontakt från mig, eftersom "han är den som vet minst om allt". Sanningen är nog att han är den ende inblandade och den som står bakom det hela. Det var vääldigt nära att jag skrev nåt elakt till svar men jag lyckades låta bli. Vääldigt nära att jag blir arg på honom.
Ett samtal med den svenske utredaren kändes bra och han lovade att maila allteftersom. Han frågade hurdant vädret på ön var och när han hörde det sa han att han inte tyckte fullt så synd om mig längre ;)

Nu blir det en kort, långsam promenad till kvartersbutiken. Sen tänker jag lägga mig i sängen och läsa och titta på TV. Lugn, fin och lydig.
Måste förresten berätta att jag har med mig de absolut skönaste skor jag någonsin gått i. Salomon relax. Jag är en sån där som alltid får skavsår, alldeles oavsett vad jag tar på mig för skor men inte av dessa. De känns som ett par strumpor men med en tjock härlig sula.

Dagens middag: Sojadryck med chokladsmak och några skivor ost. Vilken dag som helst ska jag laga mat...

Bluffen växer

I morse pratade jag återigen med mannen på blufföretaget som påstod att det funnits folk på plats i den utlovade lägenheten men att jag inte dykt upp. Ja, vad säger man? Har också fått kontakt med en man som blivit lurad på exakt samma sätt och vid ett besök på Cafe Suecia fick jag höra om ytterligare exempel på folk som blivit lurade.
En titt i en eventuell framtida bostad har hunnits med. Riktigt fint, förutom att jag personligen föredrar Playa del Ingles. Eventuellt kan jag få hyra en billig lägenhet i Vecindario, ett par mil härifrån men då är det flera kilometer till stranden och att få vandra längs strandpromenaden och se ut över havet är en stor del i vistelserna här.

Dagen har gett solbrända axlar och sand mellan tänderna. (Kraftig blåst) Jag har bjudit mig själv på en märklig middag bestående av sojadryck med apelsinsmak och några små bollos fritos naranja, alltså typ torra minimunkar med apelsinsmak= jätteäckligt. Orkade bara inte laga mat.

Godtrogen

Mina vänner och barn brukar säga åt mig att jag är för blåögd, att jag litar för mycket på alla människor, tror dem om gott. Ja, jag känner mig nästan aldrig misstänksam och tror att alla människor innerst inne är goda. Att då bli lurad som jag blev angående boendet här på ön, är svårt att inse. Vill så gärna tro att allt är ett misstag. Tittar på företagets hemsida , läser mailkonversationen och väntar på att allt ändå ska lösa sig. Polisanmälan är gjord, andra som blivit lurade har hört av sig via en resesajt men jag har så svårt att ta in att det finns de som medvetet blåser andra. Ringde i morse på skyddat nummer till företagets thailändska nummer och se, då svarade en småländsk man. Han sade sig inte känna till något om detta och undrade vem jag kommunicerat med. "Jaså, Anders, ja vi har haft en sådan här förut. Jaså, ojdå, förra veckan. Kan du maila mig om detta? Jag är ny här" Åh, så gärna jag vill att detta ska ordna sig, att mannen jag talade med är ärlig men enligt andra lurade, så har de trots samtal med en trevlig svensktalande man inte sett röken av några pengar...

I dag blåser det ännu mer än i går  och det ser ut att bli ännu en dag inomhus. Några tappra ligger på solsängarna och håller hårt i badlakan och tidningar.

Insikter

I dag kan man läsa i tidningarna om att Alf Svensson bestämt sig för att sluta arbeta politiskt. Han planerar att sluta 2014, alltså när han är 76 år. Han säger sig ha kommit till insikt om att det finns något annat i livet än politik. Ja det var ju i grevens tid. Han har arbetat politiskt i 48 år! Nu tänker han ägna sig åt sina barn och barnbarn. Man får ju hoppas att barnen vill det, att det inte är för sent. Dock säger han sig vara rädd för att lämna politiken...Det bekräftar tyvärr det jag är övertygad om, att alltför många politiker sitter kvar för sin egen skull och inte alls för att de brinner för de politiska frågorna.
När jag var liten var KDS synonymt med Alf Svensson och nog är det en brist för partiet att det har fortsatt att vara det under så lång tid, alldeles oavsett om han varit duglig på alla sätt.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/alf-svensson-slutar_7821800.svd


Här på ön har det varit väldigt blåsigt idag och jag har därför hållit mig inne ända till kvällen.
Men trots att jag promenerade väldigt sakta, så långsamt att jag nästan stod stilla, har flimret satt igång med förnyad styrka. Suck.

Vackra gröna fåglar

Pillervillervalla

I går gick jag till San Agustin. Härligt, härligt med första solskenspromenaden sen jag kom hit. Första promenaden på den ombyggda vägen också och det var väldigt fint, även om man nog måste säga att kanarierna har ett annorlunda säkerhetstänk än vi svenskar är vana vid. Eller vad sägs om den här lekparken som ligger helt oskyddat alldeles intill vägen?

 

I San Agustin passade jag på att besöka en liten salong och fick både manikyr och pedikyr för 40 €.

Sen startade flimret och denna gång värre än någonsin. Timmarna gick och sent på kvällen ringde jag och skrämde upp både dottern och bästa väninnan. När jag tog fram en ask med medicin för att ta en extrados, upptäckte jag att jag råkat lägga fel medicin i dosetten! I två dagar hade jag helt hoppat över det läkemedel som ska hejda farten på hjärtat. Inte konstigt att jag varit så sjuk och otroligt tur att jag upptäckte det. Detta skulle aldrig hänt om man alltid fick medicin från samma tillverkare, så tabletter och förpackningar såg likadana ut jämt. Nu varierar det ständigt. Ena gången är tabletterna förpackade i blister, andra gången kan de ligga i en burk och tabletternas utseende skiftar också. Nu vet jag iaf att det inte är sockerpiller jag äter.

 

Inte heller i dag blev det någon lägenhetsvisning och det hela känns väldigt ovisst. Å andra sidan kanske Hjärtcentrum på måndag tycker att jag ska flyga hem och då spelar det ingen roll längre. Eftermiddagen har tillbringats ute, lyssnandes på en ny ljudbok; En man som heter Ove. Inte direkt nån trängsel vid poolen. 21+ låter kanske varmt för svenskar men så fort solen skyms blir det rejält kallt. 

Nu ska jag mysa med mina egenhändigt gjorda ljuslyktor :)