tisdag 24 februari 2015

Sånt jag inte talar om...

Har förstått att mina inlägg kan uppfattas som om jag för jämnan ägnar mig åt allehanda aktiviteter och att jag är en pigg människa som alltid har roligt. Därför kommer det att bli ett inlägg även i dag, något som det normalt inte blir en sån här dag.

Gårdagen var rolig och gav många intryck men det jag inte skrev var hur blåsigt det var och att mitt flimmer triggades av detta, hur min önskan om att promenera istället för att åka färdtjänst gjorde att jag blev totalt slut och flimret körde igång, att hela dagen i dag, ända fram till fyratiden på eftermiddagen, tillbringats i sängen. Sånt brukar jag inte känna ett behov av att dela med mig av, trots att dessa dagar är lika ofta, eller oftare förekommande. Efter närmare ett dygns flimmer kände jag mig trött och less och funderade lite över hur stor del av mitt liv som tillbringas stillasittande eller liggande för att jag inte orkar något annat. Hoppas på att få ett extra långt liv så jag hinner med allt roligt jag längtar efter. Mina närmaste känner till läget men ytterst få ser mig under de här dagarna. Jag lämnar ju inte lägenheten och tackar nej till besök eller aktiviteter, så hur ska de förstå?

Ibland känner jag mig lite instängd.

Under resan till Gran Canaria nyligen träffade jag några av mina vänner som tyckte det var fantastiskt att se hur pigg jag var och det tog ett tag innan jag förstod varför de sa så. Jo, de hade sett mig gå omkring med rullator för två år sedan, något som tydligen gjorde att de då uppfattade mig betydligt sämre än nu, utan. I själva verket gjorde rullatorn så jag kunde ta mig ut mer och under den här vistelsen stannade jag mestadels på hotellrummet eftersom jag inte orkade annat. En neurolog sa för många år till mig att jag skulle komma att upptäcka hur svårt det var att ha ett handikapp som inte var synligt, att det var betydligt lättare med en gipsad kroppsdel. Då förstod jag inte innebörden.

Mitt förhållande till de här två är rätt dåligt och jag låtsas att vi inte känner varann...

När jag stigit upp, tvättat mig och fått på kläderna hörde jag fågelsång genom det öppna fönstret och med ens kändes allt så mycket lättare. Lyssnade och gladdes tills ett annat, nästan öronbedövande ljud, satte igång; en väghyvel på plats här utanför och även det ljudet gjorde mig glad. I morgon kommer det att vara betydligt lättare att ta sig fram. Alla goda ting är tre och det tredje blev ett sms från väninnan som erbjöd en "liten sväng" med bilen i morgon och besök på en second hand-butik.

 
I morgon är en annan dag.


 

måndag 23 februari 2015

Bra start på veckan

En grå och blåsig måndag... men... jag hörde fåglarna sjunga... och jag anade gröna knoppar i några träd längs hemvägen men då var orken på upphällningen och det var lite för isigt för att ta mig en närmare titt.
Vissa dagar fylls kvoten för spänning i tillvaron med en promenad på isiga gångbanor.
 
Nu har vårens "kultur-race" startat och de inbokade föreställningarna avlöser varann. I dag var det lunchteater Lyckligare nu eller Kan man ha roligare utan sprit? Mycket bra och sevärt! Trevligt bordssällskap och god mat bidrog ytterligare till den här dagens guldkant.
 
 
Trots att jag bestämt mig för att inte köpa några fler biljetter så kom jag ut med ännu en inbokad
föreställning. Får väl skylla på att jag hamnat i "dåligt sällskap". Skämt åsido, så är jag jätteglad över min väninnas stora aptit på kulturella begivenheter men det känns som om det är ytterst nära att jag måste välja mellan teater och frissabesök och jag anar vad valet kan bli. På tal om missbruk så ja, jag erkänner, jag är en kulturknarkare.
 

Det finns lösningar för allt.


 
Ögonfröjd
 

lördag 21 februari 2015

Allt har sin tid

Ännu en härlig vårdag! Ja, jag kan nästan höra olyckskorparna kraxa:"Vår? Nu? Det hinner komma både snö och kyla"...Själv hörde jag minsann andra fåglar kvittra i träden när jag promenerade förbi. Ytterligare en sorts fågelsång hördes men jag kunde inte se fågeln och det tog en stund innan jag insåg att ljudet kom från en förbipasserande cykel.

Snart så...

Allt blir lite vackrare när solen skiner, detaljer på husen som man passerar dagligdags ser man plötsligt med andra ögon och musiken som mannen på gamla gångbron klämde ur sitt gamla dragspel lät med ens så vackert och påminde om en vår i Paris...

 

Inne på Väven hade Umeå Energi en dag om hållbarhet och det bjöds på stenugnsbakade bullar och smörgåsar från Kulturbageriet, underhållning, föreläsningar mm. Jag fick samtala med en man om laddstolpar/ skåp för elcyklar och elcykling i allmänhet. Sånt är ju alltid kul.
Heidi Andersson, en fantastiskt trevlig och inspirerande tjej
som gärna delade med sig av tips och råd till alla.
 
 
Martin Timell höll låda och pratade i raskt tempo om vad alla hemmafixare bör tänka på. Det gjorde han bra men jag som inte längre behöver tänka på sådant fylldes av tacksamhet över att en ny tid i livet är här, att så många "måsten" är borta och glädjen över att livet är så mycket enklare nu.

Lördagsmiddag :)
 
Allt har sin tid 

Allting har sin tid, och vart företag under himmelen har sin stund.
Födas har sin tid, och dö har sin tid.  Plantera har sin tid, och rycka upp det planterade har sin 
tid.
Dräpa har sin tid, och läka har sin tid.  Bryta ned har sin tid, och bygga upp har sin tid.
Gråta har sin tid, och le har sin tid.  Klaga har sin tid, och dansa har sin tid.
Kasta undan stenar har sin tid, och samla ihop stenar har sin tid.  Taga i famn har sin tid, och
avhålla sig från famntag har sin tid.
Söka upp har sin tid, och tappa bort har sin tid.  Förvara har sin tid, och kasta bort har sin tid.
Riva sönder har sin tid, och sy ihop har sin tid.  Tiga har sin tid, och tala har sin tid.
Älska har sin tid, och hata har sin tid.  Krig har sin tid, och fred har sin tid.
                                                                                                                                             Predikaren 3

fredag 20 februari 2015

Trender då och nu

Apropå mitt inköp av blommor i går så läser jag i Metro att det är kaktusen som är årets fashionista, att den "utgör en snygg kontrast till den nätta och mjuka looken i hemmet" och att man kan "placera en större solitär direkt på golvet eller mindre exemplar i grupperingar". Konstaterar direkt att i den här lyan vore det direkt olämpligt. Kaktustaggar gör ont! Minns när det i slutet av 70-talet var modernt med kaktusar och nu kan jag inte riktigt se tjusningen med dem, förutom storvuxna, blommande exemplar på sydligare breddgrader. (För övrigt undrar jag lite över varför en växt kallas fashionista eftersom det är benämningen på en person som sätter trender).

36 år sedan, med kameran i högsta hugg. Precis som nu :)
 
Och så i motsats till nostalgin, en rykande aktuell bild
 
Nu ska jag bege mig till ICA. Lite kul är det allt att passera den här affischen
men som tur är belönar jag mig inte med kexchoklad.

Tar åt mig av berömmet, varje gång.

torsdag 19 februari 2015

Två små ord med politisk sprängkraft

På torsdagarna bjuder Umeå universitet in allmänheten till vetenskapsluncher på Kafé Station och i dag var det Ann-Catrine Edlund fil. dr. i nordiska språk som talade om hen och en.

Många intresserade gjorde att lokalen blev knökfull.
 
Ute var det sju plusgrader, solen sken och snön tinade så gång- och cykelbanorna liknade kanaler på sina ställen. Jag fylldes av vårkänslor och begav mig till blomsterhandeln där jag satte sprätt på ett presentkort och nu njuter jag av att ha några fler blommor än min garderobsblomma.
Vet ni vad "spansk mossa" är? Nu vet jag att det är "trasslet" i den rosa krukan och ett levande material. Fiffigt när man behöver dölja något.
 

 
Det gäller att se upp... eller ner... dock inte ner i en mobiltelefon som den snabbt cyklande mannen jag mötte på den här vägen. Här är det tillräckligt svårt att ta sig fram ändå.
 
 
Ibland önskar jag nästan, men bara nästan och bara ibland, att det var som förr i tiden när man uppsökte en telefonkiosk för att kontakta andra. Upptäckte denna i dag och blev mäkta förvånad över att det fortfarande finns sådana.

 Det är fler som drabbats av vårkänslor...




tisdag 17 februari 2015

Solig söndag

Nu är väskorna tömda och "spanienprylarna" har hittat sin plats. Inte det lättaste med tanke på de minimala utrymmen som min etta har. Då kan några skor, klädesplagg och böcker vara rätt svårt att klämma in... Ibland får jag höra: "Om det är trångt har du för mycket prylar" och det lustiga är att de som säger så alltid, utan undantag, bor i större lägenheter eller hus med vind/ källare/ garage/ förråd.

 
Njuter fortfarande av att vara på hemmaplan igen och i söndags när Inspirationskonferensen var avslutad promenerade jag, liksom många andra i solskenet längs strandpromenaden och njöt av den vita glittrande snön och den blå himlen. Ett besök på Väven blev det samt på Utställningen av modeller över Umeå under 30-talet, gjord av Folke Hübinette. Imponerande arbete som upptog hela lokalen och mycket trevligt mottagande av hans son som beredvilligt svarade på alla frågor från oss besökare.

Klicka på bilderna för att få dem större.


 
 Källarfönstret hade inte snöat igen som jag befarat och som avslutning
på en perfekt söndag kunde även en källartant njuta av himlens underbara färger.
 

lördag 14 februari 2015

Hjärtinnerligt skönt att vara hemma igen

I morse landade jag äntligen i Umeå efter den värsta resan någonsin. Detta trots att jag rest mycket i mina dar, alla möjliga typer av resor till många olika platser. Största orsaken till "eländet"
var det rekorddåliga/ kyliga vädret i kombination med ett boende på en avsides plats på ön som är både svalare och blåsigare än de platser jag tidigare bott på. Jag kan inte så lätt ta mig någonstans, oftast krävs det en eller flera dagars vila efter någon aktivitet, så största delen av tiden har tillbringats på rummet, konstant frysande. Om vädret varit bättre skulle jag förmodligen inte ens brytt mig om att hotellet var så smutsigt men nu gick det inte att undvika att se. Ni vet så där igengrott med klibbiga skåphandtag, kletigt golv framför kylen och ett badkar med avlagringar och andras hår...


Som grädde på moset gick jag in till Banco Santander och fick veta att reglerna för kontot ändrats, avgifterna ökat med 300% och resultatet var en växande skuld i stället för plus. Tjejen på banken talade om åklagare och att jag aldrig mer var välkommen som kund i banken, något som ändrades efter ett samtal med "min" bankkvinna. Nu har jag varken spanskt telefonnummer eller spansk bank, inte heller några prylar och kläder på ön. Det känns lite konstigt men mest skönt.

Middagsshow på Garbos i torsdags.
Trevligt och helt okej men långt ifrån lika bra som Wallmans salonger.

       I går hittade jag solen i Amadores där jag tillbringade ett par sköna timmar.
Kallt när man klädde av sig men ibland måste man kämpa lite :)
 

Umeå har haft rekordvarma 8,7 plusgrader i veckan och här har man ju både vinterkläder och varma bostäder. Gissa hur mycket jag njöt av att kliva in i min varma lilla lya i morse? La mig på sängen och slumrade en stund innan det var dags för Cykelfrämjandets Inspirationskonferens. Mycket intressant på dagordningen och duktiga föredragshållare och för en som är cyklist ända in i hjärtat kan man inte fira Alla Hjärtans Dag på ett bättre sätt. Orkade inte vara med på kvällens middag men får träffa alla trevliga deltagare under morgondagen i stället.


tisdag 10 februari 2015

Äntligen en dag i solen!

Måndagen började lite grå och småregnig och jag begav mig till Playa del Inglés för att uträtta några ärenden. Där sken solen och jag flanerade omkring, njöt av blommor och fina vyer. På bilderna nedan syns det tydligt hur molnen ligger tjocka norrut medan himlen ovanför Mas Palomas är blå.

 Klicka på bilderna så blir de större.




 
Jag får aldrig nog av att titta på blommorna, då glömmer jag bekymren och bara njuter. Njöt gjorde jag också av att sitta på strandpromenaden, lyssna på musik från baren intill och känna hur solen värmde ansiktet. Många minnen från vistelserna här dyker upp, både roliga och mindre roliga.

 
 
Kom i samspråk med en man från Wien som väntade på bussen med sin hopfällbara cykel. En cykel-entusiast som tillbringar vintrarna här på ön och cyklar ett par mil om dagen. Hemma hade han flera cyklar, bl. a. en eldriven.
Alltid uppiggande att träffa andra cyklister.
I vanlig ordning fick en aktiv dag betalas med en jobbig natt och efterföljande dag i stillhet men nu ser jag fram emot morgondagen då jag hoppas på en liten utfärd. Kanske kommer äntligen solkrämerna till användning?

En fin dag som avslutades med en skön, nästan vindstilla kväll.



söndag 8 februari 2015

Vädrets makter

Vädret kan ställa till det för oss människor och i går härjade Ole i de norra delarna av Sverige. Mina tankar gick till Kirunaborna och de som bor ännu längre norrut, de som måste åka till Gällivare för att föda barn eller kunna opereras. Vad händer om vägen är avstängd och helikoptertransport omöjligt? http://www.kuriren.nu/nknyheter/e10-avstangd-tagtrafik-installd-8117929.aspx


Läser om nio spanska turister som fått övernatta utomhus i Kirunaområdet i samband med en hundspannstur, då hundarna inte orkat med stormen Ole. Som tur var slutade det väl och de var förhoppningsvis förberedda på snö och kyla. Vem vet, kanske tycker de i efterhand att de fått extra mycket valuta för pengarna?


När man är beredd på sol och värme är packningen därefter men jag har ännu inte fått användning av vare sig solkrämer eller solglasögon. Däremot av baddräkten vid torsdagens besök på Gloria.
I går tog jag en promenad i området, det var 16+ och nordlig vind men betydligt varmare än inomhus. Hotellet är byggt i en luftig stil med öppna avsatser och ytor på alla våningsplan... Som vanligt sov jag med dubbla filtar + överkast, dessutom fullt påklädd samt med fleecejacka.

I fredags besökte jag Café Suecia och fick en trevlig stund med goda vänner. Fullsatt i vanlig ordning när Göran Ringbom och Kjell Andersson underhåller. En skrattande Sven Melander sågs i publiken :)
 
 
Allsång och Irish coffee är temperaturhöjande
 
Elvis återuppstår varje fredag :)



Trottoarerna har blivit bredare på sina håll, vilket är bra för jag minns hur besvärligt det var att ta sig fram med rullator vid möte med alla par som absolut måste gå i bredd. Vågarna står fortfarande fastkedjade och jag undrar alltjämt vem i hela friden som får lust att ta med sig en dylik pjäs?




Här kan vi snacka om sandslott.
 

Dagarna mörkna minut för minut ...

Precis som i Tove Janssons Höstvisa är den blommande sommaren nu snart slut. Ja egentligen är den väl slut eftersom vi gått in i september m...