Höst

Ni vet hur man brukar säga; Tiden går fort när man har roligt. Nu vet jag att den går lika fort när man är ledsen. När tillvaron rämnat och allt är sorg och chock. Ser att det är nästan två månader sedan jag skrev här men tyckte det var nyss. Minns hur glad och tacksam jag kände mig och nog är det tur att vi människor inte vet något om framtiden. Tur också att vi är rustade att klara av även otänkbara saker, att våra kroppar ser till att vi bara tar in precis så mycket som vi orkar, bit för bit och att vi däremellan klarar att sköta vardagliga ting. Livet har förändrats och alldeles oavsett vad jag tycker och tänker om det så är det likväl så. Mitt i kaoset har jag mött kärlek och värme och det har gett kraft att orka lite till. De två senaste veckorna har jag dessutom börjat på ett lite otippat uppdrag som kräver mycket men ger ännu mer och det fyller mig med så mycket glädje och tacksamhet. Förundrad över att det är möjligt att både klara av det och att känna glädje i nuläget.

Det tog ett tag innan jag återigen såg alla blommor och hörde fågelsång och då hade sommaren hunnit övergå till höst. Nu har jag både på arbetstid och fritid hunnit njuta av alla vackra blommor som vägrar ge upp, de allt vackrare höstfärgerna och den härliga klara luften. Jag har återigen börjat fota blommor och njuta av att komma hem, se bilderna och förundras över naturens små mirakel. Så här kommer några bilder. Eller rättare sagt ganska många.

En regnig dag tog väninnan med mig till en fiskrestaurang ute vid havet.

En söndag, på väg hem genom Rådhusparken, upptäckte jag 

en mängd vackra blommor som jag inte lagt märke till innan. 

Vackra flugsvampar lyser upp gräsmattorna.

Inte heller mina jordgubbar, tomater och chili verkar förstå att sommaren är över.

Häromkvällen fick några av plantorna flytta in.

Nypon, äpplen, plommon och blommor. Mycket fint att njuta av i slutet av september.

Någon som vet vad det här är för blomma? 

Inte många plusgrader och grå himmel men vackert och rogivande.