lördag 28 juli 2018

I värsta fall?

Läste ett tips; "I värsta fall får man sova i källaren när det är som varmast". Förstår inte riktigt vad som är så hemskt med det. Normalt sett gillar jag sol och värme men den här sommaren blev det tydligt att jag inte längre klarar av det som tidigare och jag är tacksam över att jag varit helt ledig i juli och att jag bor i en källare. Flyttbestyren tar mycket av min ork och den mesta av tiden tillbringar jag hemma med fläkten på max.


I söndags öste regnet ner och det blev kraftiga översvämningar på några platser här i stan men nu är det lika torrt igen.

Min balkongdröm är aningens reviderad och den vita möbeln är ersatt av en brun dito med ett minimalt bord. Ett visningsexemplar för 300 kronor kan man ju inte tacka nej till. Det ljusgrå golvet är också inköpt och jag hoppas trots allt att värmen ska hålla i sig ännu ett tag så jag får tillfälle att vara på min nya uteplats. Två gigantiska träd gör så att den skuggas och jag försöker avhålla mig från tankar på hur man i smyg sågar ner ett träd ...
                                      

Jag hade funderat på att passa på att måla ett vitrinskåp innan flytten men se då hade jag tydligen glömt bort hur trångt det blir i en liten etta när en mängd flyttlådor ska få plats. Det får bli när jag kommit på plats i den nya lägenheten. Svagt turkosblått har jag tänkt mig. Vad tror ni om det?


Återstår att se hur det kommer att kännas ;)


På kvällarna brukar jag försöka ta en cykeltur för även om det är varmt så gör det inget om orken tar slut. Ibland blir det ett biobesök eller som i onsdags Umeå Live och många Umeåbor hade samlats nere på Skeppsbron för att lyssna till bl.a. Chris Kläfford och Wiktoria. Jag och väninnan startade kvällen med att köpa med oss lite mat som vi avnjöt i  Rådhusparken och efter en kopp kaffe inne på Café Station var vi redo. Jag var extra glad över ett par öronproppar i min väska för ljudet under Wiktorias framträdande var det högsta jag någonsin upplevt under en konsert.




En till utflykt till havet har det blivit. Denna gång till Ljumviken i Holmsund. Trevligt och spännande att besöka nya platser.



Men oftast blir det bara en behaglig stund i en park här intill.

tisdag 17 juli 2018

Sommar, sommar och sol ...

Även här i Umeå har vi rekordvärme sedan en tid och i skrivande stund har jag min "nostalgifläkt" blåsande i nacken. Den köpte jag på rea en gång, inte för att jag behövde den utan bara för att den var så ruskigt snygg. Nu när tempen börjar vara rätt hög även här nere i källaren kom jag ihåg den.


Jag har kommit igång med packningen och längtar så efter att få komma härifrån. I tankarna möblerar jag den nya lyan och den lilla balkongen och då glömmer jag emellanåt hur litet det verkligen är. Hittills när det gäller balkongen har jag kommit fram till grått fejkträgolv, vita små trämöbler, en spaljé eller hylla, ljuskedja, lyktor, fejkblommor, mysiga kuddar mm. Att drömma är kul.

Jag drömmer ju inte hela tiden. Ibland beger jag mig ut och njuter av tillvaron. I lördags till exempel då jag begav mig till Fläse havsbad. Underbart med det varma vattnet, den mjuka sanden och den blå himlen. Åt min matsäck, lyssnade till en av årets sommarpratare, tittade på fåglarna och filosoferade. Det kallar jag sommar!




Och naturligtvis såg jag vackra vyer och blommor längs vägen.

Förra helgen åkte jag till Dalhalla och lyssnade på Malena Ernman m.fl. artister. Vädret var riktigt bra, boendet likaså och konserten var också helt okej. Särskilt förtjust blev jag i Nisse Landgrens sång En sådan underbart mjuk och vacker stämma! Om en röst kan ljuda av godhet, så var det känslan jag fick.



Några bilder tagna utanför hotellet i Rättvik.

Från Rättvik gick resan vidare till Stockholm där jag skulle träffa en god vän från tonåren. Allt var minutiöst planerat men orken tröt ändå så den omtalade frukosten på  Radisson Blu Waterfront fick jag hoppa över. Mina händer är så svullna av värken att de inte fungerar på förmiddagarna längre.

Nu gick det ju ingen nöd på mig på rummet heller och att bo på fjortonde våningen
är något alldeles extra för en källartant.

Desto trevligare blev det senare på söndagen som inleddes med en högmässa i Djurgårdskyrkan där min vän arbetar under sommaren. Efteråt mumsiga ägg- och ansjovismackor i solskenet i den lummiga trädgården under det att vi återupptog samtalet som vi trots närmare 40 års paus inte hade några problem med. Vilken glädje och rikedom att få ha en sådan vän! Vi hann också med ett besök på Liljevalchs och Lars Lerins utställning och det var en upplevelse att få se målningarna i naturlig storlek. Guiden berättade att Lars under resorna till Brasilien ibland tyckte det var jobbigt med den stora familjen och då brukar smita ut och fotografera hundar och katter. Dessa foton fanns på en vägg och det verkar som om han rätt ofta har smitit iväg.


måndag 2 juli 2018

Plötsligt händer det

... och jag får äntligen tummen ur ...

Har saknat att skriva och kontakten med er men orken tog slut och värken tog över i vintras . Mycket har hunnit hända, både sorgligt och roligt men allt kan inte berättas i ett enda inlägg så jag får väl berätta lite allt eftersom. I april åkte jag till "min ö", påhejad av fysioterapeuter och läkare som trodde att värmen skulle hjälpa. Tyvärr blev det inte så men solen och värmen gjorde gott för själen och det är inte minst viktigt. Efter lång tid med kryckor och färdtjänst tar jag mig nu ofta fram med en ny elcykel. Den är helt perfekt! Mjuka smala handtag, fjädring under sadeln och i framgafflarna och det bästa; den kan köra även om jag bara nuddar vid pedalerna. Så nu kan jag ta mig fram även de tuffaste dagarna. Naturligtvis är den pimpad med rosgirlanger i rosa och en rosa båttuta samt en liten blomvas ifall några särskilt vackra blomster dyker upp.


Det här är min första sommar någonsin utan vare sig stuga, uteplats eller balkong men i nuläget är jag nöjd över att ta mig ut och orken till att sköta en uteplats finns inte. Desto gladare är jag över Umeås alla parker och den här sommaren började ju bra med full sommarvärme redan i maj.

                                                  




Fast förresten, innan sommaren är slut kommer jag att ha flyttat till en lägenhet med balkong. Visserligen en minimal balkong i norrläge men ändå. Jag längtar tills jag får pimpa den så den blir mindre grå och trist. Själva lägenheten är också minimal, mindre än min nuvarande och saknar både kök och sovrum. Den är dock nyrenoverad och ovan jord samt i en stadsdel som jag gillar. Extra kul är att min fd stuggranne och goda vän nyss flyttat till ett hus alldeles intill.

Semestertider är skoj, särskilt när jag också är ledig. I år orkar jag inte ta på mig extrajobb under sommaren så nu kan jag istället träffa mina vänner som kommer på besök. Ett par trevliga saker är inplanerade men det berättar jag mer om senare. Nu blir det snarklådan så jag är pigg i morgon när kompisen hälsar på i stan.












Dagarna mörkna minut för minut ...

Precis som i Tove Janssons Höstvisa är den blommande sommaren nu snart slut. Ja egentligen är den väl slut eftersom vi gått in i september m...