Köldrekord

I natt måste det ha varit köldrekord här på Magnetitvägen, -30!

Kände en lätt oro över att värmepumpen skulle lägga av men strax därpå en kraftig oro över den ihållande kylan i Umeåtrakten med åtföljande rekordhöga elräkningar. Inte är det konstigt att sömnen allt som oftast vägrar infinna sig. I söndags var det visning av"Drömkåken" men ingen av besökarna ville bli ägare. Ett av skälen var avsaknaden av energisnål uppvärmning...

Nu är jag inne på sjunde veckan utan stavgångspromenader och min konditon är i det närmaste obefintlig. Några dagars blidare väder när jag hann ut, annars är det taxiåkning och stillasittande inomhus som gäller. Trist! Man kan ju tycka att jag nu skulle hinna plugga oerhört intensivt men det verkar vara precis tvärtom, att jag istället tappar energin, även för det.

Om jag ändå hade varit en björn, då hade jag sovit istället för att längta ut.

På bilden ser ni det jag så längtansfullt tittar på.

Vädrets makter

Vädrets makter rår vi inte över, vilket varit mer kännbart än på länge, den senaste tiden. Förra veckan gav den stränga kylan äntligen med sig och jag kunde ta några promenader med en kropp som nästan hade glömt bort hur man går. På lördagen stod jag på marknaden för S och njöt av att vara ute. Sen kom stormen och idag kom snön...

I lördags begav vi oss till Folkets Hus för en konsert med Willy Clay Band och innan åt vi tillsammans med några goda vänner. För min del blev det sushi och jag är numera helt fast i "sushiträsket", kan inte tänka på det utan att det vattnas i munnen. Om jag blev tvungen att välja mellan surströmming och sushi, skulle valet falla på sushi!! Något sådant hade nog varken jag eller någon i min omgivning någonsin trott skulle vara möjligt.
Konserten var så bra och man blev lycklig både över den härliga musiken och alla glada människor. Roligt när det går så bra för ett Kirunaband.

Huset i Västerbotten är nu reparerat och ska ut till försäljning denna vecka och jag kan bara hoppas att det hittar någon ny ägare snart. Nu i kväll ringde en man i närheten av huset och berättade att vattnet i grannhusen ännu en gång sinat och de undrade om det möjligen kunde vara något som frusit sönder i mitt hus igen... Jag var på väg till kören men klarade inte av ovissheten i väntan på besked, så jag stannade hemma. Visserligen brukar man ju säga att ska det gå åt h.....e, så ska det gå med musik men jag bryter hellre ihop hemma än borta.

Riksdagsbesök

I går fick jag vara med om ett besök i Sveriges Riksdag, under en visionsdag tillsammans med Akademikerförbundet SSR. Intresset för dagen var stort och jag tillhörde de som hade turen att få komma med. Avfärd från Magnetitvägen 04.50, efter max två timmars sömn, gjorde att en viss oro infann sej över att inte vara alert hela dagen. En oro som visade sej vara obefogad, tack vare en intressant dagordning.

På Arlanda Express in till Stockholm träffade jag, helt oväntat, min kära kusin Karin, från Vilhelmina. Såå roligt att stöta på varann och en trevlig start på dagen.

I Riksdagen mötte Avni Dervishi, politisk sekreterare på FP, oss och tog oss med på en rundtur som avslutades med lunch. (Och ja, det var allt lite spännande att se några livs levande regerings- och riksdagspolitiker.)

En intensiv eftermiddag med SSR, åtföljdes av minishopping på Centralen (Pocketshop och Lush), sushi på Arlanda och hemfärd.

Idag har jag känt mej rätt slut och har inte gjort många knop.