Nåja, inte vet jag då om grönskan känns så vänlig alla dagar. I takt med att löven spricker ut och blommorna öppnar sig sluter sig mina luftrör. Så blir det alltid den här årstiden och det dämpar min eufori över grönskan en smula. Nyser och snörvlar men får väl vara glad att det inte är nu som för länge sedan när det förväntades att omgivningen skulle utropa "Gud signe!" varje gång någon nös.
Attjoo!
I går kom min nya hjälm från Bikester. Det är en hjälm speciellt utformad för elcyklister som använder glasögon. Mips, visir och ett avtagbart heltäckande hölje för regnväder, belysning samt en särskild utformning så att den tar upp stötar vid en kollision genom deformering på insidan. Nu är det bara att tuta och köra 😊 Blev aningens överraskad när jag öppnade lådan och ett lysande orange hjälm, typ byggarbetarehjälm visade sig. Tack och lov var det den luftiga gråa hjälmen under skalet. F.ö. är det nog riktigt smart med den lysande färgen i snö- och regnväder. Visiret fungerar riktigt bra, även idag när det regnade. Så skönt att kunna ha på glasögonen även då.
Inspirerad (eller kanske smått chockad) av färgen fick mina naglar samma kulör.
Extra härlig cykeltur i går kväll när jag inte längre behövde torka tårarna som fartvinden orsakar.
Den här psalmen brukar jag ibland inte kunna låta bli att sjunga när jag är ute och cyklar under vackra sommardagar.
Nu rör det på sig och flytten närmar sig med stormsteg. Många kontakter med flytt- och städfirmor, bredbandsbolag osv samtidigt som eventuella blivande hyresgäster vill komma och titta på min nuvarande lägenhet. Vid förra flytten kändes väntan lång, tre månader men nu blev det endast två månader. Den här gången flyttar jag visserligen till en äldre, lite mer sliten lägenhet men äntligen till en större och inte som förra gången, en mindre. Jag kommer säkert att sakna den här ibland eftersom den var totalrenoverad och har ett rymligt badrum. Den kommande kräver lite mer fixande. Likaså kommer jag helt säkert att sakna lugnet i den här stadsdelen men förhoppningsvis överväger glädjen av att bo mitt i "smeten". Sen är det ju alltid bra att göra något nytt och i min ålder är det bäst att passa på, inte skjuta upp saker och ting.
Det ska bli härligt med badkar igen.
Apropå ålder, så var jag på information och kontraktsskrivning för mitt nya arbete i stans kulturhus Väven i torsdags. Det var nästan mer än jag tordats hoppas på eftersom min ansökan inte var så genomarbetad utan skickades in innan jag hann tänka mig för. Väl på plats såg jag mig omkring och alla andra utom jag och en till kvinna, var väldigt unga människor. Betydligt yngre än mina barn. Då insåg jag att tankar på min ålder eller dess inverkan på jobbsökande inte alls har slagit mig. För jag har ju trots allt börjat vänja mig vid den där gråhåriga människan i spegeln och på foton och förstått att de jag möter inte har en aaaning om att jag egentligen är en ung människa utklädd till tant.
Min nya arbetsplats
Ännu mer ålderssnack; i kväll spelar Per Gessle här i stan och jag är allt lite sugen på att köpa en biljett. Han och jag är födda samma år och hans låtar var en rätt stor del av mina yngre år så jag gissar att det blir en stor nostalgitripp.
Våren kämpar på och snart är vintern ett minne blott. Ännu är inte alla gator tvättade och dammet yr i vårvindarna. Vissa morgnar gnisslar det mellan tänderna flera timmar efter cykelturen. Vem vet, kanske fungerar det som tandblästring?
Det är härligt när kulturen åter öppnat upp och jag märker att min tidigare rädsla för smittorisk vid större evenemang försvunnit. Skönt att åter kunna välja ur ett större utbud. Under förra veckan blev det Anna Blomberg, Mian Lodalen, En kväll med Sveriges Radio och slutligen, på valborgsmässoafton föll valet på Mando Diao och det visade sig vara ett mycket bra val. Tanken var först att besöka någon av årets alla majbrasor men då det var rätt kyligt lockade värmen i en konsertsal mer.
I måndags small det till i cykeln på väg hem och pakethållaren blev rörlig. Gick in i verkstaden där diagnosen blev utmattning (!) och absolut körförbud. Hade ingen aning om att cyklar kan bli utmattade. Min plan var annars att fixa det med spännband. Tydligen inte lämpligt på elcyklar med ledningarna som löper undertill. Jag brukar likna det vid att lämna barn till förskolan när jag lämnar in min cykel så då kan ni förstå hur det känns att ha lämnat in den i måndags och ännu inte fått hämta ...
Äntligen har det hänt! Äntligen ska jag få flytta till en lite större lägenhet med ett riktigt kök. Mitt i centrala stan, hiss, stor balkong i söderläge och en möblerbar loftgång. Åå vad jag längtar! Det krävdes tio år i den bostadskön men dessutom en portion tur då min plats bland de som fick komma på visning var nummer åtta. I tankarna inreder jag för fullt. Inte heller denna lägenhet har ett sovrum men man kan inte få allt. Det sägs vara ett problem gällande snöskottningen av balkongerna (som saknar tak) eftersom gångbanan är nedanför. Hoppas på en snöfattig vinter. Sådant har hänt förr. Om inte, finns det ett badkar där jag kan tina snön.
Det finns forskning på att det är nyttigt att dagdrömma, så egentligen ägnar jag mig åt nyttigheter.
